torsdag, juni 22, 2017

Midsommarvädret ...

.. förnekar sig inte. Jo, i fjol hade det tappat koncepterna och var hejans fint.

Men nu är manuskriptet återfunnet.
Kanske är det tur att det blir utlänskt firande i år.

Vi får se.

*****

onsdag, juni 21, 2017

Samvetslös

Här har jag gått och småskämts så fort jag tagit bilen ur garaget och kört till stugan. Smugit längs småvägarna och kört åt sidan, så fort det kommit en cyklist.

Nej, riktigt så är det inte. Men nog har jag lekt med tanken att köpa en elbil om Trisslotten slår till. Rent och fint och förmodligen rätt tyst också.

Men så kom en ny rapport igår. Den har gjorts av IVL Svenska Miljöinstitutet. Där har man forskat och räknat ut att de där elbilarna minsann inte är så oskyldiga. Jo, när de är färdiga och ute på vägarna, kanske. Men innan dess!

Att tillverka batterier är nämligen en verksamhet som kostar på. De är inte bara dyra i slantar, utan även vad gäller miljöpåverkan.

Vi köpte vår senaste bil för snart sju år sedan. En diesel. Klassades då som miljöbil och gav skattefrihet på grund av det i hela fem år. På dessa  sju år har den tuffat på cirka 6400 mil. Det är drygt ett och ett halvt varv kring jorden. Lägg därtill att genomsnittsförbrukningen har varit 0,47 l per mil. Inte särskilt mycket.

Nu visar den där undersökningen att tillverkningen av ett genomsnittsbatteri kostar miljön en hel del.
En vanlig elbil av den mest sålda storleken, som har batterikapacitet att köra kanske 20-25 mil i realistiska förhållanden, har ett batteri på 25-30 kWh. Tillverkningen av batteriet har då gett utsläpp på fem ton koldioxid. Det motsvarar förbränning av drygt 2.000 liter diesel.  Därmed kan man köra en snål dieselbil 4- 5.000 mil med mindre utsläpp än batteriet i elbilen orsakat, innan bilen ens lämnat fabriken.
 Och vill man ha större batterier, vilket är en önskan från både tillverkare och bilförare (Då behöver man inte ladda så ofta.), så blir det helt andra siffror.

Då kan en snål diesel rulla 15-20 000 mil, på samma klimatutsläpp som elbilen haft bara för att producera batteriet.
Det blir bortåt fem jordvarv. Och så långt har jag inte hunnit på sju år.

 Så jag väntar nog med elbilsköpet. Använder min knappa halvliter diesel per mil och kör vidare.

För jag kör ju miljövänligt.

*****
Här kan du läsa om undersökningen hos SVT. 
Och här en länk till IVL

tisdag, juni 20, 2017

Går en runda ...

.. efter lunchen. Tar med mig en kasse avlagda sommarkläder och lämnar in dem till Röda korset.

Går ner till småbåtshamnen och tittar ut över miljonerna som ligger där och guppar lite lojt. "Största marinan norr om Stockholm", stod det i någon tidning för en tid sedan. Kanske stämmer det. Luleå räknas till Sveriges småbåtstätaste stad.

Såhär mitt i veckan är det förstås lugnt. Men till helgen sätter det säkert igång. Nu är det rätt folktomt. En kille sitter och äter sin lunch.  Måsarna cirkulerar.  Vattnet glittrar.

Jag vandrar vidare upp mot stan. Stannar en stund i Stadsparken. Här bjuds på lunchjazz varje dag. Nästa vecka blir det även kvällsdito i Norra hamn  och sommaren ut.

Träffar bekanta på en uteservering. Byter några ord. Går vidare hemåt. Lägger mig på soffan och lyssnar på P1 kultur.


*****

måndag, juni 19, 2017

Problemlösning?

Nu har jag ändrat inställningen i bloggen, för att kolla om problemet (se förra inlägget) kvarstår. Jag gillar egentligen inte den här modellen med ett "extrafönster", men ....

Prova gärna igen. Särskilt du, som inte kan kommentera enligt den gamla vanliga metoden.


*****

Problem

ellem, som brukar vara rätt flitig "kommentatör" här på bloggen, kan inte göra det längre.

Hon kan inte välja i rutan, där man markerar vem man är. (Anonym, Googleprofil, egen hemsida osv.)

Fler som har samma erfarenhet???

*****

söndag, juni 18, 2017

Hos ...

.. drillsnäppan intet nytt.

*****

Ett inbrytningsförsök ...

.. av solen, efter en genomgrå gårdagseftermiddag och fuktig natt.

Äter frukost, lyssnar på Godmorgon världen i P1 och skummar lokaltidningarnas e-upplagor, som bland annat berättar om det största Pridetåget i Luleå någonsin. Kul! Hela helgen har varit succé hittills.

Någon frågade om inte vi skulle gå.
- Nej. Inte den här gången. Jag har gått så många gånger sedan 70- och 80-talen, så någon annan kan få chansen i år, svarade jag.

Här en länk till Pridefesten.


*****

lördag, juni 17, 2017

Hur många gånger ...

.. ser du en och samma trailer i SVT? Jag är så innerligt less på detta träjlande mellan varje program. Råkar man se tre olika program samma kväll (Det händer.) så skulle jag säga att jag sett Sanna Nielsen gå och duka det där "allsångsbordet" fyra gånger. Innan första programmet startar, mellan programmen och slutligen innan man hunnit trycka av teven efter det sista.

Jag skrev till SVT och berättade att jag får intrycket att de tror vi är imbecilla som ännu inte fattat att Sanna kliver upp på scenen den 27 juni.

I svaret jag fick (av standardtyp, vilket får mig att inse att det inte är första gången de får klagomål) ligger en länk till deras trailerpolicy.

Bland annat påstås där att majoriteten av tittarna ser en trailer 1-2 gånger. (!!!) Inte per kväll, utan överhuvudtaget.

SVT har tydligen inte särskilt trogna kunder.

Därför frågar jag dig: Hur många gånger tror du att du sett t.ex trailern för Allsång på Skansen?

*****

Med tanke på ...

.. att det låg snö här för en månad sedan, ser det inte så pjåkigt ut i stenpartiet.

Tycker jag.

*****

fredag, juni 16, 2017

Besiktning

Ute på Rånlandet har allt fullkomligen exploderat. Vi ser stor skillnad på de dagar som vi varit borta, tisdag, onsdag och torsdag. Allt är snustorrt och vattningsräd är det första vi sätter igång med.

Broccolin och den nya zeeländska spenaten har börjat ta sig ordentligt. Stor skillnad mot i fjol då allt fullständigt pajade.



Den arktiska lupinen, hemförd från Tromsö har redan börjat blomma. Där ligger den klart före våra vanliga, som precis börjar knoppas. För att inte tala om ädellupinerna som bara grönskar än så länge.

På nybygget har en ren bestämt sig för att besikta hur bygget fortskrider. Det går långsamt. Mycket långsamt.


Åter mot stan senare. Teater ikväll. Åter till Rånlandet imorgon.

*****

torsdag, juni 15, 2017

Detta var ...

.. precis det som slog mig, när jag hörde om den tragiska olyckan.

Tyvärr tror jag inte det är den sista gången vi kommer att få höra om liknande händelser.

*****

Ibland ...

.. är brevlådan full med bara rolig post.

Heja!
*****

Rak i ryggen

Om det är något man har tid med som pensionär (Observera att jag skriver det rakt ut; pensionär. Inte tjusiga omskrivningar som "fritidsforskare" eller "friherre"!), så är det att läsa dagstidningen och att följa med i omvärlden. Dessutom totalt "hörlurs-/öronsnäcksoberoende". Jag kan alltså betrakta mig själv som oerhört vidsynt. Och därmed klok. Förstås!

Det är jag stolt över.

Förutom att jag upptäckt några konstigheter i nyhetsrapporteringen (Det 200 m breda fartyget som lade till i Luleå igår. Och att OK erbjudit mig bränsle från obyggda mackar i alla tider.), har jag undrat över hur vårt universitet kan bygga "ett resecentra" (!!!?), vilket också rapporteras om.


Men jag förundras också över att det förväntas vattenbrist i vissa delar av Sverige. Det har vi hört om en tid nu.

Under många av mina ö-luffningar i den grekiska övärlden, såg jag ofta stora tankbåtar som lade till i hamnarna för att leverera just vatten. Det kunde jag förstå, eftersom solen alltid sken, det var varmt och öarna rätt små. Förmodligen hade det varit så sedan i vintras någon gång.

Men i Sverige!?

Det beror förstås på våra vanor till en stor del. Vi slösar!

Jag undrar när vi får se sydsvenska kvinnor (för det är oftast kvinnor) komma skridande, raka och stolta, med vattenkrus (fast det blir väl förstås plastdunkar) snyggt balanserade på huvudet, på väg från någon källa i skogen, eller en bypump.

Vänta bara!

*****

onsdag, juni 14, 2017

Hela förmiddagen ...

.. har jag lyssnat till direktsändningen från partiledardebatten i Riksdagen.

Mycket sägs. Mycket sägs inte. Det är mycket pajkastning. Ihåligast är Jimmy Åkesson. Bäst är alla till vänster om honom. Men skattesänkningar med jobbskatteavdrag och dylikt, som den så kallade alliansen förordar, är givetvis helt fel väg att gå. Det inser nog de flesta vanliga människor.

Föga nytt från endera sidan. Det var mest en sammanfattning av vintern som gått.

Visioner?

*****

tisdag, juni 13, 2017

Mellan hägg och syren

Nej, vår syren blommar inte ännu. Långt därifrån. Inte heller blommar vår hägg. För vi äger ingen.
Däremot blommar andras häggar för fullt. Det är alltså den tiden på året. Lite senare än vanligt. Vår syren är av den senblommande sorten, men i år tror jag den kommer att slå rekord i senfärdighet.

Däremot är det alltså högsäsong, inte bara för häggen, men för maskrosor och åkersenap. Av många ansedda som ogräs. Men i massverkan riktigt vackert. Som planterat! Till exempel längs den så kallade Varvsleden mot södra stadsfjärden.

 - Varv, tänker du.
Jo, det är nämligen så att Luleå en gång i tiden var Sveriges största varvsstad. Alltså, staden kanske inte var så stor, men varvindustrin var stor och till och med störst i landet.


Jag går längs Varvsleden och fortsätter ut till bostadsområdet Varvet. Längs vattnet är det parkanläggning runt halva innerstan. Folk sitter här och där. Grillar på grillplatserna. Leker med barn. Solar. Här och där finns små sandstränder. På min promenad räknade jag in inte mindre än tio stycken, när jag rundar Gültzauudden och vänder åter förbi teaterhögskolan och teatern.

Sommarluleå är fint!

Den sjunde stranden
Hjääääääääälp! Ett moln.

*****

söndag, juni 11, 2017

Inget särskilt ...

.. har varit på tapeten idag. En riktig slappardag, alltså. Solen i högform när jag väcks med inbjudan till förstärkt frukost. Det blev alltså inte bara lyxfil (den med björksav) utan också ett glas champagne till löjromskexen. Och avslutning ute på bron med skön utsikt över fjärden.

Tyvärr beslöt sjöbrisen att ta i lite extra senare på förmiddagen med isvind. Havet blev ju isfritt för bara någon månad sedan. Men en bra promenad fick det bli före halvettkaffet. Något måste man ju göra för att vara berättigad till tårta.

Vi passerade och besiktade också det drillsnäppebo som vi upptäckte i dikesrenen till vår infart igår för att seatt allt var i sin ordning. Pappa drillsnäppa ville inte vara med på bild, utan lämnade äggen när vi diskret närmade oss. Men vi var lugna. Boet var alltså inte övergivet.
Skönt.

Dagen går vidare i lugnets tecken. Ibland är det bra med så'na dagar.

*****

Lycka är ...

.. för vissa, att hitta den äppelskrutt, som Bert slängde ut till koltrasten.

*****

lördag, juni 10, 2017

Länge ...

.. sitter vi ute på altanen och äter middag, alltmedan solen skapar vackert släpljus i blåbärsljungen, som precis börjat blomma.

Ännu en strålande sommardag. Oss väl unt. Första gräsklippningen och en del småjobb ute på tomten.

Behaglig tillvaro.

*****

En rejäl klatt ...

..  nykokt åkerbärssylt passar bra i morgonfilen på terrassen.

*****

fredag, juni 09, 2017

Och inte behöver man ...

.. någon sänglampa heller.

*****

Ska man säga något ...

.. om det engelska valet, så är det väl en framgång. Inte för Tories. Lite för Labour.

Men mest för att det högerextrema UKIP har "raderats ut", som någon kommentator i P1 beskrev det.

En rad av populistiska/fascistiska strömmar har nu plötsligt drabbats av uttorkning. Österrike, Frankrike, Holland, Tyskland och Finland.

SDexit är det jag nu hoppas på.

*****

torsdag, juni 08, 2017

Dagen blir ...

.. till kväll. En varm. Det är nu strax före midnatt 18 grader och vindstilla. Äntligen sommarkänsla.

Lunch blev jag bjuden på. Bistron på kajkanten i Norra hamn. Vännen Anders stod för fiolerna.
- Du fyller ju snart år.
Jag var väldigt populär, för när vi just börjat äta ringer f.d. kollega Rigmor och undrar om vi inte ska äta lunch. Tackade artigt nej.

Efteråt strosade jag på stan. Stannade till och lyssnade på Kulturskolan, som traditionsenligt bjuder på konsert varje år innan skolavslutningen. Så duktiga ungdomar!

En varm hand tar tag i min och jag träffar J. Vi är inte nära vänner, men bekanta genom åren. Han är son till en arbetskamrat till min pappa.

Nu berättar J att han är sjukskriven. Han har problem med hjärtat. En infarkt. Ska opereras än en gång på måndag. Det här visste jag inte.

Vi blev stående länge innan han gav mig en kram och sa hej.
- Frun väntar nog. Och sexåringen ska hämtas på förskolan först.

Dagen går vidare med ärenden. Kostar på mig ett dyrt fika på Friends uteservering. Här sommarvimlas det. Det märks att sommaren varit saknad.

Kvällen kommer med rapporter från England, som verkar göra ännu ett "chockval" där det går dåligt för det regerande partiet med Theresa May i spetsen.

Vi får sova på saken.

*****

Oj ...

.. så populär vår del av loftgången blev bland husets tanter, när jag ställde ut den hortensia jag fick av mina arbetskamrater när jag fyllde 65. (Det är tre år sedan, nu.)

*****

onsdag, juni 07, 2017

Nu exploderar ...

.. stan, eftersom termometern nått en bit över tvåsiffrigt.  En tur på stan innebär att jag, anständigt klädd i jeans, tunn tröja och sommarjacka, möter folk i linne och shorts och liknande plagg. Det är ungerfär 15-16 grader, lite blåst.

Men folk verkar hata sina kläder. Av med dem, oavsett om man promenerar, sitter på en bänk, eller cyklar.

Men jag lovar ... När temperaturen i augusti når ner mot 12 grader dagtid - då åker vinterkläderna på! Gärna dunjacka.

Eller också är det nå't fel på mig.

*****

Anarki - Utbränd

Igår gick ett program i P1 på morgonen. Det hette Nationaldagsmorgon, och handlade om det förändrade medielandskapet. Tidningar, public service-TV och -radio ses som mossiga och stenåldersföreteelser.
 - Ungdomar kan inte förstå hur man kan sätta sig ner klockan halvåtta varje kväll för att titta på Rapport.

Nu hämtar många sina "nyheter" från nätet. Ingen vet vem som står bakom och mycket av det som publiceras är falsk information, som får stor spridning väldigt snabbt. Men allt finns där. I mobilen, eller i datorn. Närsomhelst. Dag som natt oavsett var i världen du befinner dig.

Vilka möjligheter!

Det senaste halvåret har rapporterna om sjuktalet duggat ganska tätt. Det pratas om hur folk är stressade på sina arbeten och måste sjukskrivas långeliga tider. Livspusslen saknar bitar och barn och vuxna lider. Det skylls på arbetsgivare för det mesta. Men kanske är det fritiden som är skulden, trots allt. Facebook ska kollas. Twittra ska man också hinna med. Ungar ska skjutsas. Semestrar planeras. Vilken skola ska vi skicka ungarna till. Och vilken inriktning ska ungarna välja. Och så har vi tvätten.

Allt det där pusslandet innebär förstås en stress. Är all valfrihet, all flexibilitet egentligen en drömtillvaro?

Kanske skulle vi behöva lite mer ordning och reda!? Kanske skulle det vara bra att samlas kring "lägerelden" Rapport (Eller Aktuellt, eller TV4-nyheterna.) eller något annat medium. En fast tid. Varje dag. Vad är det för ont med det?

Eller också, som det var förr i tiden, klockan fem ungefär äter vi middag. Hela familjen.

Lite mer schema, fast det låter trist.

Allt var inte bättre förr.
Men allt var inte hellre sämre. Vi kanske mådde bättre, rent generellt.

*****

tisdag, juni 06, 2017

Akutjour

Två småfåglar kraschade in i BodinNiemis fönster på söderflygeln under nationaldagsförmiddagen.
Om det skedde under lek, eller bråk har inte kunnat fastställas. En av de två smet omedelbart från olycksplatsen och har ej kunnat gripas för förhör. 

Den andra blev kvar på terrassgolvet, men försökte fly när räddningsmanskapet nådde fram. Flykten vittnade om stark påverkan av hjärnskakning. Den gick i spiralform genom luften och fågeln landade tio meter bort på marken. En vinge pekade rakt ut.

Räddningstjänsten ville fortsätta att säkerställa status och försökte närma sig varvid patienten vimsade vidare till egendomens ljugarbänk vid stenpartiet där den blev sittande. Akutpersonalen gjorde då ett nytt försök till omhändertagande. Med lugn röst och långsamt närmande kunde personalen lugnt omhänderta offret, utan motstånd. I den varma handen somnade snart fågeln och lades in på intensiven för övervakning i lugn och varm miljö.

Ingen behandling ansågs nödvändig och efter en halvtimme pockade patienten på att skrivas ut genom att knacka i sjuksalens vägg.

Det skedde på terrassen i västra flygeln för att skapa så fri sikt som möjligt upp mot himmel och skog. Cirka två hundradels sekund efter att sjuksalstaket öppnats befann sig fågeln i närmsta gran.

Pat. omtöcknad och lite virrig, av arten Grå flugsnappare.
*****

måndag, juni 05, 2017

Inventering

Det här med den sena våren och den fortsatt kyliga juni, ställer ju en del på huvudet. Inte för att jag är beroende av skördar eller annars hotas av något ofördelaktigt annat än missnöje. Men jag vill ändå försöka hålla lite koll på omgivningen.

Hur går det med tranbärens blomning. Roslingen, har den börjat knoppas. Är den vackra vattenklövern på gång.

Så vi gav oss iväg på en liten vandring, för att inventera. Resultatet blev väl som förväntat. Bara det faktum att termometern idag knappt nådde upp till tvåsiffrigt trots klar sol från blå himmel och en stark och kall sjöbris, som gjorde att det kändes "vinter", kunde ju inte få mig att tro att utvecklingen skulle ha nått till normal juninivå.

Inte ett spår av blomning, eller ens knoppning av de tre tidiga arterna som jag nämnde ovan. Jo, en liten roslingsknopp såg vi. Men i övrigt såg det mest ut som att snön julst hade smält.

Jag undrar också hur det ska gå för fåglarna, som nu börjat med sin häckning och förmodligen har nykläckta ungar i holkarna och redena. Det finns ju inga insekter! Bara någon enstaka humla, en och annan mygga, eller spindel. Det blir hårt med försörjningen.

Men det finns hopp. Nu visar prognosen för veckan att det blir varmt i slutet av veckan.

Törs man lita på SMHI?

*****

Den nyuppsatta ...

.. "spaljen" har snabbt blivit favoritutkikstorn för våra flugsnappare. Här sitter de och spanar efter insekter i markvegetationen, dyker snabbt ner för att nappa åt sig en smaskig spindel och återvänder till utkiksplatsen någon sekund senare.

Vi är glada att vår "hjälp" uppskattas.

*****

söndag, juni 04, 2017

Trots mörka moln ...

.. på världens himmel har solen öst sitt ljus över oss idag.

En god kaka åkte in i ugnen på förmiddagen medan jag lyssnade på all rapportering från London. 

Sedan gick dagen vidare med lite smått arbete på tomten och en skön promenad. Träffade på nyaste grannarna som höll på att jobba med att höja gäststugan. Den hade sjunkit en del och behövde lite hjälp.

- Förresten ... vad ska vi göra med de små asparna som någon fällt där på allmänningen. De bara ligger där. Ska jag elda upp dom?
- Men kan du inte göra ved, frågade jag. Annars kan vi ta dom.
- Okej. Då kapar jag grenarna så bär jag över stammarna till er. Jag behöver inte veden.

Sagt och gjort. Senare på eftermiddagen kommer han och sambon släpande på aspveden. Den blir bra till bastun.

De stannar ett tag och gör husesyn hos oss.
- Jäklar vilket fint hus, säger M.
- Jovisst, säger jag. Och vore det kaffedags skulle jag bjuda. Men nu blir det inget, sa jag.
Vi skrattar.
- Det får bli en annan gång.

Fullföljde en tradition lite senare. Första humleklappen. Jo, jag brukar klappa humlor på ryggen. Trots den kyliga våren har de flugit omkring en tid. Men idag hamnade en inom räckhåll i några blommor på altanen, så jag tog chansen.

Humlan hade inget att invända.

*****

För övrigt ...

.. förordar jag att vi måste få bort all aktiv religiositet. Inget missionerande tillåtet. Stäng religiösa lokaler.

Det talas om att utrota terrorismen. Ja, men ta då i med rötterna.

Du får gärna ha en tro. Men den är ingen sanning. Långt därifrån.

Så håll den för dig själv.

*****

lördag, juni 03, 2017

Redan innan 12.30-kaffet ...

.. (som är vårt 11-dito) hade jag byggt ett nytt växthus.
- Byggt å byggt, säger du.
- Jaja. Monterat, då!

Och ta mig sjutton började inte broccolin titta upp direkt för att besikta. Jag såg att hen log av tacksamhet.

*****

Men hörru ...

.. gla' Pingst, då!

Vad vi nu ska med den till.

*****

fredag, juni 02, 2017

Som jämförelse ...

.. till föregående inlägg om den haltande våren, kommer här en bild tagen 02 juni 2010. Grönt, somrigt, idylliskt.

Fullt normalt, alltså.

*****

Halt

Fredag och färd till stugan i skogen vid havet. Så blir det ju ofta och så även denna helg.

Efter nödvändiga inköp och besök på handelsträdgården för att försöka komplettera utomhusmiljön, som i år verkar ha tagit slut lite här och var denna konstiga vinter kör vi ut till Rånlandet.


Vintern känns förresten inte särskilt avlägsen. Det är kallt. Vi skriver den 02 juni och termometern står på ett fåtal grader, när vi äter frukost. Nu på eftermiddagen har den inte nått tvåsiffrig nivå och nordanvinden viner. Tur att man inte hängt undan alla dunjackor.


Lövsprickningen är på gång, om än ytterst tveksam. Kan inte påminna mig en segare vår någonsin.

Men inget kan man göra. Våren har gjort halt. Det är bara att kura och hoppas.

*****

torsdag, juni 01, 2017

Skörden ...

.. ser ut att bli god.

*****

Man börjar smärtsamt inse ...

.. att man kommit en bit upp i åren, när man hör att Beatlesalbument Sgt Peppers lonely hearts club band fyller 50 år idag.

Skrämmande. Jag var ju vuxen redan då 1967.

Men bra är den.


För den håller än.

*****

Vid bordet intill ...

.. placeras ett äldre, tyskt par.  De har lite svårt med engelskan som servitören pratar, så jag erbjuder mig att tolka. Min tyska är väl också sisådär. I alla fall i starten. Talar ju inte det så ofta.

Men det blir så uppskattat och jag får rekommendera vilken rätt de ska ta. De ville ha något lite lättare. Det blev fiskgratäng, fast gratäng hade både servitören och jag svårt med, på både engelska och tyska. Jag tänkte att det nog heter Gratin, och med franskt uttal, så gick det hem. De förstod.
 - Det är samma på tyska, sa de.

Jag fortsatte att prata med dem och tyskan tog sig. Har ju i alla fall läst språket i 6 år. Någonting borde väl sitta kvar.

De var på resa från Dortmund och hade flugit från Düsseldorf till Stockholm. Därifrån med arrangerad busstur längs kusten. I natt hade de övernattat i Ska .... SKol ... Sal ...
 - Skellefteå, föreslog jag.
 - Ja. So war es.

Nu innan lunch hade de besökt vårt världsarv i Gammelstad.
 - Gammelschtat. Sehr, sehr schön. Wunderbar, sa dom. Aber kalt. Es schneite. In Juni!!!?
 - Und auch hier ist so schön. So ruhig. Daran sind wir nicht in Dordmund gewöhnt . Zu viel Verkehr, sa mannen.

Vi pratade vidare om än det ena, än det andra. De berättade att nästa stopp skulle vara Levi i Finland.
 - Ah. Dort bin ich vielmals gewesen.
Och jag fick berätta lite om den platsen, som vi brukar besöka för bra utförsåkning i stort sett varje vinter.

De skulle sedan vidare norrut. Till Nordkap.
 - Dann wird es noch kälter, tröstade jag.
De skrattade.

Snart gav de sig iväg och jag önskade dem eine gute Ferie.
 - Danke schön, sa de.

*****