Normalt har vi en sju kilometer lång isbana ut mot närmaste ön. Men den segslitna hösten, de elaka sydvindarna som lekt jojo med isarna, har gjort att banan bara kunnat öppnas på norra, inre Stadsfjärden.
Men man kan ju hålla sig på land också. I alla fall en stund. Picknick på kajen, där kommunen ställt ut sittgrupper med eldstad. De brukar vara utplacerade på isen och så blir det väl tillslut. Förhoppningsvis.
Vi gör en lång runda på nästan två timmar. Träffar bekanta. Jag fick också agera beställningsfotograf. Morfar och mormor ville skicka bilder från sin sparktur till barnbarnen i syd.
När vi närmade oss land igen hade solen tyvärr gått i moln och det blåste en del, till glädje för vissa.
Rödblommiga kommer vi hem till fikat.
 |
| Picknick i det vita |
*****
Läs även andra bloggares åsikter om Luleå, Norrbotten, Vinter
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar