torsdag, maj 10, 2012

I morse när jag gick till jobbet ...

Klicka för bättre detaljer
.. så gjorde jag det i Kiruna. Min barndoms- och tonårsstad.

Nej - Jag har inte flyttat eller bytt jobb. Men mitt nuvarande arbete innebär också att jag behöver besöka våra kontor i länet. Igår eftermiddag och kväll var det möte med personalen i Gällivare. Idag på morgonen var det Kiruna som stod på dagordningen. I båda fallen gällde det organisationsfrågor och träff med nya medarbetare.

När jag vandrade gatan ner från mitt hotell till kontoret funderade jag på hur den här stan kommer att se ut inom ett par decennier. De här fina husen kommer då troligen att vara borta. Stan ska ju flytta, eftersom gruvan gör att marken blir ostadig. Trist tycker jag. För sådär har gatan sett ut i alla tider som jag har funnits till.

Det vackra, timrade huset på höger hand var förr Landströms pappershandel. Nu Landströms Kök & Bar. Huset har alltid sett ut sådär. Det gula huset har alltid innehållit en herrekipering. Centrum. Så har det alltid hetat. Här fick jag hjälp av fru Johansson att välja studentkostym. Här förundrades jag också för första gången över pappas Köpkort. Det måste ha varit Sveriges första kontokort. Hur kunde man betala utan att betala med pengar, minns jag att jag tänkte.

Det gröna huset hyste förr biografen Palladium, där man ibland gick på matiné, eller fick följa mamma på så kallade husmorsfilmer. Det var väl egentligen reklamfilm riktad till alla hemmafruar. Jag förmodar att genren försvann i och med tevens intåg.

Den kände fotografen Borg Meschs fotoateljé fanns också i det huset, som i alla tider haft just den där fina gröna färgen i så fin kontrast mot Centrumhusets gula.

Allt är sig likt. Ett tag till.

*****
Läs mer om Borg Mesch

4 kommentarer:

thord wiman sa...

Så trist Bert! och smärtsamt. Ändå en unik möjlighet: en handfast lektion och kanske insiktsfull lärdom om föränderlighetens väsen som så ibland omtumlande söker oss men tillhör människans villkor och öde: att i det som synes så fastlagt och beständigt är det enda permanenta.

Elisabet. sa...

Skickade länken bums till exets fru som är uppvuxen i Kiruna och alltid talar så gott om den staden!

Bert Bodin sa...

thord wiman: Jag får ett rätt svindlande perspektiv på mitt eget liv, när jag tänker på det.

Bert Bodin sa...

Elisabet: Säkert någon jag känner.