.. som det gör ibland, så blir det inte så mycket tid över till bloggeriet. Vilket märks. Det har varit en intensiv sova-vakna-jobba-äta-sova-period de senaste veckorna. Det går väl bra under en begränsad period.
Torsdagar är min speciella dag. Då är det meningen att jag ska ägna den absolut största delen till personalfrågor. Det har fungerat. Men idag blev det lite si och så med det.
Började dagen med att vara portvakt. När den övriga personalen informerades om roliga nyheter, fick vi som har ansvarstjänster sitta kvar på våra platser och sköta den vanliga ruljansen mot kunderna en stund på morgonen. Vi hade fått informationen redan igår och lyckats hålla tyst.
Halv tio drog jag iväg med en kollega. Kundbesök. Träff med en VD och genomgång av samarbetet. Klart strax före elva, då det var dags för min lunch. Grönpepparbiff. Alldeles för salt, men god ändå.
Så klockan tolv kunde jag "dra mig tillbaka" till mitt rum och ta itu med de upppgifter jag egentligen skulle göra. Svarar på mejl som hamnat i den speciella "personallådan". Det var 22 stycken. Delegerade (hm!) en del småsaker till ekonomichefen. Började titta på schemat för den kommande treveckorsperioden för min säljgrupp, men fick snart bryta upp.
13.30 dags för möte hos vår webbyrå. Genomgång av användargränssnittet. Det såg bra ut. Tillbaka på jobbet till eftermiddagsfikat. Så lämpligt! Tog rätt på anteckningarna från mötet och mejlade ut en liten remiss till ett annat av våra kontor. Frågor jag behövde ha svar på för att utvecklingen av den nya hemsidan ska gå rätt.
Sedan dags för schemat igen. Pussel, pussel, pussel. Emellanåt var jag tvungen att återgå i säljarrollen. Sådant som runnit över från igår. Plus uppdatering av vår facebooksida. Och internbloggen.
Tiden gick och gick och efter stängningsdags fick jag ta ett kort medarbetarsamtal, som gick bra.
Schemat blev klart och jag distribuerade det. Fick bråkdelen av en sekund senare den första reaktionen av en annan övertidsjobbande medarbetare.
- Nej!!!
- Jaha, sa jag. Jag ändrar då ingenting nu. Vi får ta det sen.
Hemåt vid kvart-i-sjutiden, efter att ha mejlat förslag till två kunder som otåligt väntat på besked.
Trött.
Men jag är här. Och jag är där (hos dig alltså) och kollar.
Bara så du vet.
*****
2 kommentarer:
Oj, vad ni jobbar & är duktiga! Får nästan (men bara nästan) lite dåligt samvete.
Men ni är ju som superhjältar - ni fixar allt!
Det låter tryggt det och alla människor tycks ha lika mycket att göra på sina arbetsplatser .., överallt denna känsla av tidsbrist!
Skicka en kommentar