Vi sitter hemma och äter middag. Den som frågar är B, normalt hemmahörande i Nordirland.
"Ja, varför är det så", fyller hans sambo C i. Hon är spanjorska.
De båda brister ut i en fullkomlig lovsång över hur bra svenska äpplen smakar. De har aldrig smakat bättre någonsin i sina hemländer.
Och jag förstår dem. Patetiska parodier på äpplen svämmar denna årstid över i våra fruktdiskar. Stora och vackra men helt utan innehåll, är de inte ens värda karten från ett skånskt Österlenäpple.
Men jag hade hört den där frågan förr, och jag visste svaret.
"Jo! Så här är det", och jag tog till skollärarrösten. "Svenska äpplen växer och mognar i svalt klimat. (Ursäkta Skåne, men så är det. Ni får bita i det sura äpplet.) De mognar långsamt och varsamt, och resultatet blir arom och smak långt utöver vad de snabbmognade kusinerna från utlandet kan ståta med."
Nöjda med förklaringen lovade våra gäster att sprida kunskapen över Europa. Den svenska äppelindustrin har fått två ambassadörer av klass.
Så nu till dagens tävling:
De där röda, genomfärgade, söta och saftiga jordgubbarna som just nu mognar ute på fälten i Norrbotten.....
Varför är de bäst?
Mmmmmmmmmmmmm!
*****
Andra bloggar om: Norrbotten, Jordgubbar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar