Majbrasan och sångerna fick vara för oss. Det regnade. Vi stannade inne och njöt grillat i kubik. Gänget fixade en fin kolbädd ute på gårdens stora grill, som producerade den ena godbiten efter den andra. Många samlades i pangets stora sällskapsrum, där allsången tidvis var bedövande och kvävande. Några entusiaster såg till att häftet togs om gång på gång på gång.
Vi kurade nere i köket hos E och H. Sju personer. Lagom. Och precis som när vi hade middag "hemma" i vårt kök, så samlades delar av de sångtrötta ibland kring vårt bord. Alltså hade vi full koll på vad som hände i byggnadens alla hörn. Stämningen var hög. Skratten många, maten god och historierna faktiskt rätt trovärdiga, om än fantastiska. Det är precis som det skall vara.
Några tappra drog i alla fall iväg till brasan i Riksgränsen. Traditionsenligt fackeltåg på skidor nerför Branten en timme före midnatt (Det blir större effekt, om man gör det sent. Det är för ljust, tidigare på kvällen.), för att tända elden. Tal, sång och regn. Uppslutningen var skral.
---
Vi hade tidigare på dagen gjort en jobbig skråfärd längs Vassecohkkas nordvästflank, för att ta oss till Geargevaggi. Här hade vindarna under vintern slipat bort den fina snön och låtit omotiverade regnperioders skador komma i dagen. Isigt, med andra ord. Nåväl - Utflykt blev det i alla fall. Vädret mulet och lite gråkallt. Humöret på topp. Man har inte roligare än man gör sig. Hört det förr?
Då fick du höra det igen.
*****
Andra bloggar om: Valborgsfirande, Majbrasa, Norrbotten
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar