onsdag, februari 15, 2006

Stå emot

Jag är skrämd av hur religionen har tvingat sig in på en framskjuten plats i samhället idag. Det ger inte utveckling, att hyckleri och skenhelighet tillåts styra våra liv. Var och en har rätt att forma sin egen tro. Men den skall vara privat. Och den får aldrig någonsin kallas Sanning.

Så skrev jag i en kommentar hos Annika Bryn igår.

Vad händer när religiösa fanatiker nu försöker få, till och med FN att ta upp frågan om begränsning av hur man får kritisera en tro?

Hans Bergström i DN har idag en artikel, där jag skulle kunna skriva under på allt.

Vad innebär detta? Uppenbart är att det inte handlar om att garantera trosfrihet, det vill säga varje människas rätt att bli salig på sin egen fason. Dels respekteras inte denna rätt av nästan något "muslimskt land" ut-över Turkiet. Dels finns den redan inskriven i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Där proklameras trosfrihet redan i inledningen.

Vidare;

FN har alltså sedan 57 år fastslagit

1) att ingen människa ska få diskrimineras på grund av sin tro,

2) att varje människa har rätt att fritt få välja tro och utöva sin religion.

FN:s medlemsstater bedöms på denna grundval av FN:s organ, däribland självfallet av kommittén för mänskliga rättigheter.


En del länder i den muslimska världen väcker nu frågan om utökat skydd för religionen. Vad de vill är inget att tveka om.

De stora etablerade religionerna ska få en rätt till "respekt", formulerad som ett "förbud mot kränkning" - och då inte enbart från regeringar och stater utan även från massmedier och medborgare jorden runt. Vad som är brist på respekt ska uppenbarligen avgöras av de religiösa; om de känner sig kränkta, är de kränkta.


Skall vi bli tvugna att backa på våra mänskliga rättigheter att ifrågasätta gamla vidskepliga föreställningar, som lever kvar sedan den tid då jorden ansågs platt och dessutom alltets centrum?

Aldrig!

Läs artikeln i sin helhet.

Andra bloggar om: , ,

Inga kommentarer: